Startsidan, klicka/Home, click !  
Innehåll Allmänna bilder Nostalgi & Samlarlänkar Lista över Samlare Samlarannonser
Astrid Lindgren
Bergmanaffischer
Bildsidor
Bilkyrkogård
Biltelefoner
Bonader
Borgward
Bryggerietiketter
Christiania
Clas Ohlson kat.
Corvette
Dalahästar
Emaljskyltar
Filmaffischer
Folkparken
Forsvik Bruksmiljö
Gammelvala
Godis 1965
Hattnålar
Hem till Byn
Idrottsbilder 1957
Kosta/Orrefors
Kristallmottagare
Länkar - Sökmask.
Lanthandelsmuseum
Läcköbussen
Medeltidsbilder
Mercedes Benz
Mopedsamling
Märklin
Mössmärken
Offroaders
Olsson Hagalund
Opel-Museum
Pansarmuseum
Polisbrickor
Porsche plåtbilar
Porsche
Privatradio
Radio Nord
Radioapparater
Radiobroschyrer
Radiorör
Radions historia
Ransoneringskort
Reklam från 1920
Rekords
S/S Trafik Hjo
Shell-Mack
Skolmuseum
Sony Walkman
Sparbanksbössor
Sv. Uppfinnare
Telefonens historia
Telefoner
Transistorradio
Traktorer
Tretorn kataloger
TV-Guide 1964
Tändsticksetiketter
Veteranbilar
Ånglok/Rälsbuss
Copyright INFO

Lyssna och minns:

Ingo vs Floyd 1959

Radio Nord 1961

Radio Syd 1965

Motala LV 1991

R Luxemburg 1991
stänger 208 MV
Motala Långvåg

Motala Långvåg 1925-1991

1925 hemställer Telegrafstyrelsen i skrivelse till Kungl Maj:t om "anslag till uppförande av en stor rundradiostation i mellersta Sverige, avsedd att möjliggöra mottagning å kristallmottagare med utomhusantenn inom ett område med 200 till 300 km radie omkring stationen". 1926 får långvågsstationen i Motala beviljat anslag av riksdagen. I avvaktan på att stationen färdigställs, används en 10 kW långvågssändare för telegrafi i Karlsborg, försedd med modulator. Sändningsfrekvensen är 218 kHz. De första anropssignalerna tilldelas radioamatörerna i Sverige.

En 30 kW långvågssändare på 227 kHz tas i bruk 1927 på stationen i Bondebacka vid Motala som den första stora rundradiostationen i landet. Sändaren, en av de starkaste i Europa, är av fabrikat Marconi. De tvâ masterna som uppbär den 140 m långa trumantennen är 120 m höga. Anläggningskostnaden uppgår till 1,1 milj kr.

1928 börjar försöksverksamhet med kortvågssändning på stationen i Bondebacka med en sändare på 0,3 kW. Sändningsfrekvensen 6 065 kHz på 49 m bandet används. Tiden är dock inte mogen för reguljär verksamhet p g a avsaknad av mottagare. 1930 byter Motala LV sändningsfrekvens till 222,5 kHz som följd av en ny våglängdsplan, fastställd i Prag 1929.

Landets andra storstation Stockholm/Spånga med 55 kW på mellanvåg tas i bruk 1930. 1934 byts sändningsfrekvensen till 216 kHz vid Motala LV som följd av den i Luzern fastställda våglängdsplanen 1933. Ny sändare på 150 kW installeras 1935, även denna tillverkad av Marconi. Kostnad 1,25 milj kr. Gamla sändaren blir reservsändare och placeras i källaren.

1937 återuppptas provsändningar på kortvåg från Bondebacka med en sändare på 0,5 kW på sändningsfrekvenserna 6 065 kHz i 49 m bandet och 11 705 kHz i 25 m bandet. Riksprogrammet sänds. Reguljära kortvågssändningar av program inleds 1938 för "utlandssvenskar" från Bondebacka med en 12 kW AGA-Baltic sändare och 1939 tas en annan AGA-Baltic kortvågssändare på 12 kW i bruk i Bondebacka. Riktantenner for Nord- och Sydamerika uppförs.

Vid en frekvensplaneringskonferens 1939 i Montreux tilldelas Motala LV 214,5 kHz, men planen träder inte i kraft p g a andra världskrigets utbrott. 1950 byter Motala LV sändningsfrekvens till 191 kHz i enlighet med den lång- och mellanvågsfrekvensplan som fastställdes i Köpenhamn 1948, den s k köpenhamnsplanen. Telestyrelsen begär 1954 i skrivelse till Kungl Maj:t ett investeringsanslag av 10,2 milj. kr för uppförandet av en ny rundradiostation i Motala med en antenneffekt av minst 600 kW.

Anläggningsarbetena för Motala/Aska vid Orlunda påbörjas 1956. Dåtidens försvarsberedskapsaspekter till följd av "det kalla kriget" gör att stationen får ett mycket robust utförande med 1,4 m tjocka betongväggar. Bygget pågår samtidigt med uppförandet av berlinmuren. 1958 installeras en TV-sändare på 1 kW ERF i Bondebacka-stationen och 1962 tas den nya långvågsstationen i bruk. Tvâ sändare på vardera 300 kW i parallelldrift och ett unikt antennsystem med en 250 m hög mittmast och fem 200 m höga ringmaster med fadingreducerande egenskaper ger god täckning av mellansverige. Sändarna är av fabrikat CFTH, Thomson Houston. Antennsystemet är konstruerat av Televerkets antennexpert Folke Strandén i Motala. De danska masterna är ovanligtvis av massivt stål. Anläggningskostnaden för stationen är 12,9 milj. kr. Prins Bertil inviger stationen den 8 maj.

FM-sändare pa 3 kW ERP installeras 1962 i Bondebacka-stationen och 1963 upphör kortvågssändningarna från Bondebacka helt. Under 1966 stabiliseras långvågssandarens bärvåg med hjälp av en särskilt långtidsstabil kristalloscillator som tillhandahålls av FOA. En onoggrannhet av 1,5 x 10-10 uppnås. Ett åsknedslag 1970 förstör en av mittmastens stagisolatorer och orsakar att masten rasar. Trots att den faller över byggnaden, uppstår endast obetydliga skador på taket. Stationen sänder därefter med 100 kW på en mast. En ny matarkabel monteras 1973 till en av ringmasterna gör att effekten kan ökas till 300 kW. Ytterligare åtgärder anstår i avvaktan på hur den framtida inriktningen för lång- och mellanvågssandningar i Sverige ska bli. 1969 ârs radioutredning avger sitt betänkande "Radio i utveckling" med tre förslag, nämligen införandet av stereo på FM enligt pilottonsystemet (och inte "kanalklyvning" enligt FM/FM-systemet), lokalradio i hela landet samt effektivare användning av de kvarvarande lång- och mellanvågssändarna med minskning av sändningstiden men med särskilda program i viss utsträckning. Det sistnämnda förslaget hamnade i skuggan av de två andra och förverkligades ej.

Tillfällig effektreducering till 150 kW p g a energikrisen 1974. Vid en internationell konferens i Genève 1975 flyttas frekvenstilldelningen 191 kHz till Gotland eftersom man numera vill att lång-och mellanvågen i första hand ska användas för försörjning utanför landets gränser. Samtidigt pågår utredningar am Nordsat-satelliten i den nordiska andan. En placering av en långvågsstation vid Gotiands kust skulle ge betydligt bättre täckning av Norden än från Motala. Under 1976 begär Televerket och Sveriges Radio medel för uppförande av nya lång-och mellanvågsstationer för att uppfylla den ändrade målsättningen. "Skåne MV" prioriteras högst, följd av Gotland LV.

1977 - Bondebackastationen blir Sveriges rundradiomuseum för bade sãndare och mottagare, de sistnämnda av motalaindustrin Luxors tillverkning ända från 1924. De två karakteristiska masterna - symbolen för Motala stad - bibehålls. Bärvågen vid Motala LV stabiliseras 1979 med hjälp av en rubidiumoscillator och den relativa onoggrannheten 5 x 10-11 uppnås. Oscillatorn tillhandahålls av Riksmätplatsen för tid och frekvens, sam överförts från FOA till Televerket Radio.

1980 - Regeringen är inte beredd att tillstyrka televerkets planer på nya lång- och mellanvågssändare utan föreslår i stället att bl.a Motala LV läggs ned. Efter protester från mânga håll och behandling i flera av riksdagens utskott beslutar riksdagen om ytterligare utredning.Regeringen tänker om och i årets (1981) budgetproposition föreslås att Motala LV bibehålls och att "Skâne MV" anläggs.

1983 - Eftersom det bedöms utsiktslöst att utverka medel för en långvågsstation på Gotland, modifieras Motala LV för att så gott det går uppfylla det nya önskemålet om att på bästa sätt ge täckning utanför Sverige. I samråd med Sveriges Radio byggs antennsystemet om så att viss riktverkan erhålls mot Köpenhamn och Helsingfors utan att mottagningen försämras i Oslo. Detta åstadkoms med endast två av ringmasterna. I samarbete med Sveriges Riksradio införs s k processat ljud som ökar hörbarheten och moduleringsgraden. Modulationstransformatorns temperatur ligger nära larmgränsen och effektivare än så kan det knappast bli. Modifieringskostnaden uppgâr till 1,5 milj kr.

"Skåne MV" förverkligas år 1985 i form av Sölvesborg MV, som ersätter MV-sändaren i Hörby. Anläggningskostnaden är 25,4 milj kr. God täckning av norra Europa med främst riksradions utlandsprogram erhålls som komplement till kortvågssändningarna från Hörby och Karlsborg. Motala LV används för det ordinarie utlandsprogrammet på kvällarna under några sommarmånader när Sölvesborg MV används för särskilda forsöksprogram i Sweden Europe. Som följd av ett beslut vid 1979 års världsadministrativa radiokonferens, byts sändningsfrekvensen 1986 till 189 kHz för att bli multipel av kanaldelningen 9 kHz, vilket är till fördel i störningshänseende. I samband med frekvensbytet informeras om bärvågens onoggrannhet 3x10-11 som populärt uttryckt motsvarar en sekund på tusen år. Riksmätplatsen for tid och frekvens vid Televerkets radiolaboratorium, RMPO4, svarar för frekvensnormalen. Tre av de fem kvarvarande 200 m höga ringmasterna fälls av militär från K3 i Karlsborg medan det är snö och tjäle som skonar täckdikningen i den odlade marken. (1987)

Under 1990 havererar reservelverket på 1100 hästktrafter. En kolv i V8-dieselmotorn far upp genom topplocket. Ett likadant elverk finns på den stora pontonkranen Lodbrok. Televerket beräknar ett behov av 3 milj. kr för främst renovering av stagen till de två kvarvarande masterna och ifrågasätter behovet av stationen efter samråd med Sveriges Radio/Sveriges Riksradio. Sveriges Riksradio genomför en enkät som bekräftar att stationen har få lyssnare. I televerkets anslagsframställan 1990 anges att det enligt televerkets och Sveriges Radios mening inte finns skäl för ovannämnda satsning.

1991 - Utbildningsministern anger i budgetpropositionen att han inte har något att erinra mot nedläggningen av Motala LV. Riksdagen beslutar sålunda den 11 juni, varvid det årliga driftmedelsbehovet på 1,1 milj. kr från TV-avgiftsmedel upphör. Avvecklingstiden är ca sex månader bl a för att ge användarna av frekvensnormalsändningarna rimlig tid att ordna ersättning. Nedläggningstidpunkten fastställs till den 30 november. Noteras kan att Motala långvåg kunde höras dag som natt i Baltikum, i svensktalande Finland, Norge, Danmark, Östersjön, Nordsjön och en bit in i Tyskland och halvvägs till England. Med detta avslutas 65 års användning av långvåg för rundradio i Sverige.



Lyssna till sista minuterna innan Motala Långvåg stänger station den 30 nov. 1991 kl 23:15 (20,7 Mb)

Relaterat - Motala/Orlundas master sprängs



Källor:
Motala långvågs sista sändning (minnesprogrammet)
30 november 1991 kl 22:05-23:15 Televerket Radio 1991

Copyright © 1996-2014 www.samlaren.org