Startsidan, klicka/Home, click !  
Innehåll Allmänna bilder Nostalgi & Samlarlänkar Lista över Samlare Samlarannonser
Astrid Lindgren
Bergmanaffischer
Bildsidor
Bilkyrkogård
Biltelefoner
Bonader
Borgward
Bryggerietiketter
Christiania
Clas Ohlson kat.
Corvette
Dalahästar
Emaljskyltar
Filmaffischer
Folkparken
Forsvik Bruksmiljö
Gammelvala
Godis 1965
Hattnålar
Hem till Byn
Idrottsbilder 1957
Kosta/Orrefors
Kristallmottagare
Länkar - Sökmask.
Lanthandelsmuseum
Läcköbussen
Medeltidsbilder
Mercedes Benz
Motala långvåg
Mopedsamling
Märklin
Mössmärken
Offroaders
Olsson Hagalund
Opel-Museum
Pansarmuseum
Polisbrickor
Porsche plåtbilar
Porsche
Privatradio
Radio Nord
Radioapparater
Radiobroschyrer
Radiorör
Ransoneringskort
Reklam från 1920
Rekords
S/S Trafik Hjo
Shell-Mack
Skolmuseum
Sony Walkman
Sparbanksbössor
Sv. Uppfinnare
Telefonens historia
Telefoner
Transistorradio
Traktorer
Tretorn kataloger
TV-Guide 1964
Tändsticksetiketter
Veteranbilar
Ånglok/Rälsbuss
Copyright INFO

Lyssna och minns:

Ingo vs Floyd 1959

Radio Nord 1961

Radio Syd 1965

Motala LV 1991

R Luxemburg 1991
stänger 208 MV

Radions historia 1888 - 1927
Förord
Redan på 1750-talet gjorde man de första försöken att utnyttja elektriciteten för överföring av meddelanden. Man använde "statisk" elektricitet, dvs elektriska laddningar som åstadkoms med elektricitetsmaskiner av olika slag. Italienaren Aloysi Galvani upptäckte att konstant elektrisk ström kunde alstras genom två metaller i kontakt med en vätska. Volta konstruerade på 1790-talet det första användbara galvaniska elementet.
Med hjälp av galvanisk ström kunde man i början av 1800-talet telegrafera över ett avstånd på 3 km. Dansken Hans Christian Örsteds upptäckt av elektromagnetismen 1820, fick telegrafteknikerna helt nya hjälpmedel. Bl.a. Schilling von Cannstadt i Ryssland och Sir Charles Wheatstone i England konstruerade nåltelegrafer.

Samuel Morse som var porträttmålare i USA var intresserad av elektromagnetismen och gjorde 1837 en telegraf med en elektromagnet som mottagare.
Morsesystemet blev inledningen till en ny epok i telegrafins historia. Än idag används det t ex. vid radiotelegrafi (amatörradio)

Det blev också morsesystemet som användes när den första telegraflinjen öppnades i Sverige 1853. Redan 1857 fanns telegrafisk förbindelse från Ystad till Haparanda.
År 1854 fick Sverige telegrafförbindelse med kontinenten via en undervattenskabel.

1888 - Heinrich Hertz född 1857 i Hamburg, Helmholtz assistent 1880, ger det klassiska exprimentella beviset för snabba elektriska svängningars utbredning och bekräftar därmed J C Maxwells elektromagmetiska ljusteori (1873).

Ljushastigheten, 299 980 km/s bestämdes först år 1670 av Olav Römer till 311 000 och 1849 av Fizeau till 313 000 km/s.
I ett brev till Ing. Huber i Wien uttrycker Hertz tvivel om att hans uppfinning skulle få praktisk betydelse.

Thomas Alva Edison (1847-1931) skickar från Amerika en intalad grammofonskiva till sin vän G E Gourad i London. Detta var det första "talande brevet".

1889 - Weiller konstruerar ett spegelhjul för bildanalys för televisionen, ett alternativ till Nipkows hålskiva från 1884. Paul Nipkow 1860-1940.

1890 - E Branly, Paris (1844-1940) upptäcker att fint metallpulver vill baka ihop sig när det utsättes för ytterst svaga elektriska gnistor (kohären). Detta fenomen skall redan 1885 ha upptäckts av A Popow i S:t Petersburg. Användes vid denna tid för registrering av atmosfäriska urladdningar.

1891 - N Tesla (1856-1943) gör intressanta expriment med högfrekventa och höga spänningar. Förarbeten för diatermi.

1892 - Werner v. Siemens, "elektronikens fader" avlider.

1893 - Televisionsförsök pågår med användning av selen som ljuskänsligt element.

1894 - H V Helmholtz, banbrytare på akustikens område, avlider. Heinrich Hertz, 37 år, avlider i Bonn.

1895 - G Marconi (1874-1905) tillämpar Hertz, Popows och Branlys upptäckter vid radioförsök.

1896 - A Popow (1859-1905) sänder vid en demonstration för ryska Fysikaliska-Kemiska Sällskapet orden "Heinrich Hertz" trådlöst en sträcka på 250 meter.

1897 - G Marconi demonstrerar den 14 Maj för engelska kommunikationsministern en 5 km radioförbindelse mellan ön Flatholm i Bristolkanalen och badorten Pernarth vid Lavernock Point i England. Morsetecknet V (tre punkter ett streck) sändes. Jordad högantenn, förbättrad gniststräcka enligt Righi och gnistinduktor hos sändaren. Samma antenn, samt kohärer och telegrafapparat i mottagarna. Hösten samma år telegraferar Marconi över en sträcka av 15 km i Spezia-bukten.

A Slaby, som varit med vid Marconis försök i England, expremterar mellan Sakrow och Potsdam och lyckas sända fullt läsliga telegram den 21 km långa sträckan Berlin-Schöneborg och Rangsdorf.

Den tyska militära "gnisttjänsten" startar. Slaby håller den 1 nov. sitt första föredrag om gnisttelegrafi inför Föreningen för främjande av yrkesflit. "Naturen har öppnat ännu en dörr för oss. Nu omsluter oss de elektriska vågornas hav..."

F Braun (1850-1918) uppfinner det efter honom uppkallade kadodstråleröret.

1899 - J Zenneck, som var F Brauns assistent, genoför expriment i Elbemynningen och upprättar gnistförbindelse mellan Cuxhaven och fyrskeppet "Elbe 1", senare även med Helgoland. Slaby och Arco i samarbete med tyska flottan, uppnår förbindelse över 48 km. Marconi telegraferar över Ärmelkanalen. I Berlin upprättas en särskild försöksanstalt för telegrafi, som också skall arbeta med gnist.
Första försöket med trådlös telegrafi i Sverige vid Svenska flottan.

1900 - Tysk militär opprättar fasta förbindelser med hjälp av 200 meter höga antenner, som bärs av vätgasballonger. Sändarna matas med ca. 1kW över gnistinduktorena.

De första kuststationerna upprättas. (fyrtornet Borkum och fyrskeppet Borkum Riff)

J Zenneck upptäcker vid antennförsök nära Cuxhaven möjligheten att pejla med radiovågor.

Slaby tar emot två samtidigt ankommande gnisttelegram med en enda antenn.

W Dudell beskriver en metod att alstra odämpade svängningar med hjälp av en likströmsmatad båglampa.

1901 - F Braun inför "den slutna svängningskretsen" och ersätter jordning med motvikt.

A Koepsel använder vridkondensator för avstämning och uppfinner mikrofondetektorn.

Slaby mäter våglängd med multiplikatoravstämningsspole. Telegramtrafik mellan Cuxhaven och fartyget "Deutschland" på 150 km. avstånd.

Marconi lyckas 12 dec. sända bokstaven S från Poldhu till Glace-Bay, New- Foundland, 3400 km. Därav framgick att radiovågorna kunna följa jordytans krökning. skeppet "Medora" som strandat på Ratel-banken sänder den första nödsignalen i radio.
Fyra krigsfartyg utrustades med apparatur för trådlös telegrafi. Efter hand utrustades alla fartyg med denna utrustning.(Sverige)

Den 17 dec. 1902 nycklas det första telegrammet med sammanhängande text över Atlanten. Gnisttelegrafi mellan tåg i trafik i Kanada.
W Schloemilch uppfinner den elektrolytiska detektorn.
Slaby inför termen "Funk" (gnist) i terminologin.
Poulsen gör framgångsrika försök med sin ljusbågssändare.

1903 - AEG och Siemens&Halske bildar det första tyska utvecklingsbolaget för radioteknik, "Telefunken". Telefunken får därmed förfoganderätten till föräldraföretagens patent, bl.a. den första frekvensräknaren (Franke-Dönitz) med vilken man även kunde mäta dämpning.

"Times" begagnar radio i nyhetsförmedlingens tjänst (Marconigram).
I Paris och New-York sänds börsnoteringar per radio.
Tyska postverket tar initiativ till den första internationella konferensen om trådlös telegrafi i Berlin. Enda punkt på dagordningen är Marconis försök att monopolisera sjöradiotrafiken. England och Italien intar en avvisande hållning.
Wehnelt och Richardsson undersöker, oberoende av varandra, elektronemissionen från glödtrådar. Wehnholt inför två avböjningsplattor i det Braunska röret.
Fartyget "Minneapolis" får den första radiotidningen.

1904 - Telefunken -mottagaren får högre selektivitet genom införande av en mellankrets.
A Wehnholt upptäcker att en katod täckt med oxid av jordakaliemetaller emitterar elektroner. Ventilrör, lägre anodspänning.
A Fleming (1849-1945) "Audiorörets farfar", gör den första andvändbara glödkatodlikriktaren med användande av den av Edison år 1884 upptäckta emission- effekten hos en koltråd som glöder i vakuum. Gör försök med förstärkarerör med glödkatod.
E F W Alexanderson och R A Fessenden gör den första roterande högfrekvens maskinen, 1 kW, 81 kHz.
von Bronks patentsöker en TV-apparat för färgbilder
Ing. Christian Hulsmeyer i Dusseldorf får tyska patentet 165 546 på ett av honom utvecklat "förfarande att medelst elektriska vågor för en iaktagare rapportera avlägsna föremål av metall". Den första demonstrationen äger rum 18 Maj på en Rhenbro i Köln.

1905 - Mottagning med lyssning börja tränga undan mottagning med kohärer-skrivning.
Professor M Wien (1866-1938) upptäcker de principer som senare möjliggjorde Telefunkens sändare med "musikaliska gnistan" (quenched gap).
Tyska postverket beställer kustradiostationen "Norddeich" hos Telefunken.
Gnistradio börjar införas på tyska fartyg. Kustradiostationer i Bremerhaven och Montevideo.
Strid Telefunken-Marconi. Marconi vägrar ha förbindelse med fartyg som har sändare av annat system. Marconi använder ett vakuumrör som detektor.
Fessenden i USA uppfinner överlagringsmetoden.

1906 - Telefunkens försökstation i Nauen börjar byggas.
C Lorenz i Berlin förvärvar Poulsenpatenten och inför ljusbågssändaren i den praktiska trådlösa telefonin.
Telefunken övergår till Brauns kristalldetektor och telefonerar trådlöst med en modifierad Poulsen-sändare mellan Berlin och Nauen (40 km).
Korn gör televisionsförsök med selenkopensator.
Branly styr per radio en torpedbåt vid Antibes i Frankrike och fjärrutlöser torpedskott.
Den första "världsradiokonferensen" anordnas i Berlin. 27 stater undertecknar det första internationella radiofördraget. USA håller sig utanför. Italien och England undertecknar med förbehåll. Marconi-bolaget obenäget att uppge sin vägran att ta emot och vidarebefordra telegram från fartyg med annan utrustning än Marconis. På tyskt initiativ införes SOS-signalen.

Lee de Forest och R von Lieben upptäcker nästan samtidigt glödkatodrörets förstärkaregenskaper. Ur Lieben patentet nr. 179 807 av 3.3.1906: "Katodstrålar... så påverkade av strömvågor som skola förstärkas att de i sin strömkrets framkalla vågor av samma frekvens men av större amplitud".
M Dieckmann överför skrift och teckningar med Brauns rör, 20 rader, 10 bildväxlingar.
Det första radiotelefoniarrangemanget anordnas den 15 dec. 1906 i Telefunkenlaboratoriet i Berlin. Festtalare, understatssekr. Dr Sydow.

1907 - Telefunken utvecklar enligt Wiens principer sitt telegrafisystem med den "musikaliska gnistan".
Regelbunden presstjänst per radio. Våglängder: båtar 300, 450 och 600 m - kuststationer 600 0ch 1600 meter - Poldhu och Eifeltornet 1600 och 2500 meter.
Tyska arme`n arbetar med Poulsen-Lorenz ljusbågssändare liksom även delvis flottan. Radiotelefoni och grammofonsändning över en sträcka på 75 km vid Rheinsberg.

Lee de Forest får amerikanskt patent på sin audionkoppling.
Prof. Korn gör en bildöverföring Berlin-Munchen (654 km).
Prof. Slaby spelar en Caruso-skiva trådlöst för det tyska kejsarparet. Sändaren i Telefunken-laboratoriet i Berlin, mottagaren i Tekniska Högskolan i Charlottenburg. Kuststationen Norddeich sänder f.o.m. 1907 regelbundet pressnyheter.
Telegrafverket - som vi hette fram till 1950 - tog sitt första initiativ inom den trådlösa telegrafin, då Telegrafstyrelsen begärde anslag för att anordna en kuststation för kommersiell trafik med fartyg.

1908 - Den "musikaliska gnistan" införes allmänt. 10 tyska passagerarfartyg har redan radioutrustning. Den internationella världstelegrafiunionens kontor i Bern får en särskild radioavdelning. Tillståndsplikt införes i Tyskland för radioanläggningar.
F Braun gör lyckade försök med ramantenn.

1909 - Nauens 25 kW gnistsändare har en räckvidd av 4600 km. Marconi och Braun får dela Nobelpriset. Den franska vetenskapsakademien föreslår införande av en tidsignal att sändas ut trådlöst.

1910 - Förhandlingar mellan Telefunken och Marconi om de respektive systemens likaberättigande. Sändarna i Norddeich och i Eiffeltornet börjar sända tidssignaler.Telefunken bygger de första radioanläggningarna för luftskepp och flygmaskiner.
Regelbunden radioförbindelse mellan Europa och Nordamerika börjar.
På världsutställningen i Bryssel demonstrerar E Ruhmer television genom överföring av enkla figurer. K G Wagner gör frekvensundersökningar på tal.

1911 - Telefunkens högfrekvensförstärkare - pionjärpatent av O v Bronk. Telefunken-sändaren i Naum förstärks till 80 å 100 kW och antennen höjs till 200 meter. "Atlantic-Communication Co" grundas i New-York av Telefunken. Delöverenskommelse mellan Telefunken och Marconi om skeppsradio i Europa. 80 tyska fartyg har radiostationer. Telefunken-kompassen: en riktad sändare för pejling.
Kuststaionen i Göteborg (Nya Varvet)öppnades för allmän korrespondens den 18 september.

1912 - Internationell radiokonferens i London (Titanic-konferensen) i anslutning till att atlantångaren Titanic sjunkit i Nordatlanten efter kollision med isberg. Resultat: Skyldighet för alla stationer, oberoende av systemet, att mottaga och vidarebefordra meddelanden, tvång att ha nödsändare, fastställda passningstider för radiotelegrafister. I samband med denna konferens utställdes de första Lieben-rören och greve Arcos högfrekvensmaskin med stillastående frekvensmultiplikator.
Signaler från Naum uppfångas i Togo (5400 km). Telefunken-goniometer provas vid kust- och landpejlstationer. Den 200 meter höga antennmasten i Nauen störtar vid en storm. En ny 260 meter hög mast byggs.

1913 - Det första amatörradiotillståndet utfärdades av Kungl Maj:t. (Tillståndsgivningen delegerades till telegrafverket 1946.)
Utgångspunkten för utvecklingen av elektronrör i Tyskland var det av v. Lieben 1910 införda styrgallret mellan katod och anod. Förbättrades efter 1912 genom Lee de Forests´s audionrör (USA-patent 1907) beträffande dimensioner och vakuum. 1913 insågs betydelsen av högvakuum i förstärkarrör (J Langmuir, USA patent 1913).
Den 9/4 1913 anmälde A Meissner till patent en anordning för återkoppling vid svängningsalstring. Samma dag inlämnade A Reis i USA en patentanmälan om återkoppling vid lågfrekvensförstärkning. Ett österikiskt patent av S Strauss från dec. 1912 förbisågs.

A Meissner hos Telefunken, C H S Franklin och H J Round i England och E H Armstrong och J Langmuir i USA, patentanmälde nästan samtidigt användande av återkoppling för ökning av selektiviteten i svängningskretsar. Därmed hade utvecklingen i tre länder, oberoende av varandra, fört radiotekniken ett väldigt steg framåt. Resultatet var rörsändaren, som den bästa än idag kända anordning för genering av odämpade svängningar, och audionen som den känsligaste detektorn.

1914 - Det av "Titanic"-konferensen" föreslagnafördraget om skydd av människoliv till sjöss undertecknas abv 18 stater.
Den 1 aug. utbryter första världskriget. Alla Telefunken-stationer bortom haven liksom alla tyska oceankablar erövras av de allierade. Stationerna Kamina, Windhuk, Yap, Nauru, Apia och Rabaul hade då nyligen tagits i bruk. Tack vare radiovarning undgick talrika fartyg att tas i beslag.
Storstationer i Naue och Sayville, Eilvese och Tuckerton säkrar Tysklands telegraftrafik över Atlanten. Före 1914 hade visserligen telegram sänts då och då, men telegrafiservice i den meningen att förbindelserna var regelbundna och säkra hade man förut inte lyckats åstadkomma.
Siemens&Halske tillverkar i samarbete med M Pirani de första högvakuumrören och Telefunken introducerar i samband härmed den första tvåstegs lågfrekvensförstärkaren. Tillverkning av de första sändarrören börjar också (H Rukop).
Telefunkens första 500kW högfrekvensmaskin kommer till Nauen.
I en ämbetsskrivelse från militärt håll säges om fältradio: eftersom kavalleriet sällan rörde sig utanför det område som täcktes av trådförbindelserna, t.ex vid Marne sept. 1914. Samarbetet var blott av begränsad omfattning då det inte hade övats under fredsförhållanden.
Franska mottagarstationer avlyssnade och dechiffrerade många radiomeddelanden. Avlyssning och dechiffrering av radiomeddelanden var ömsesidig.
Jordtelegrafi som redan 1894 och 1895 provats av Rathenau och Strecker insattes på försök i Nordfrankrike.

1915 - Telefunken lyckas med telefoniförsök över 15 km med 10 watt högvakuumrör.
Tyska flygare stör med gnistsändare radiorapporterna vid det fientliga artilleriets inskjutningar.

1916 - Storstationen Königs-Wusterhausen byggs av Telefunken för tyska krigsmakten.
Gnist- och ljusbågssändare, flera antenner på 210 meter höga master. Tillbyggnader i Nauen. Denna storsändare med 400 kW och 150 kW maskinsändare insätts i världsnyhetstjänsten.
Karlsborgs radiostation byggdes på Kråks mosse, sydväst om Karlsborgs fästning. Anläggningen utgjordes av en stationsbyggnad, två st. 210 meter höga master, masterna färdigställdes på marken, varefter de restes. De lär vara Sveriges då högsta byggnadsverk. Utom antennen fanns ett "jordbalansnät" som ersatte den på andra stationer använda jordledningen. Detta nät bestod av 1.5 mm bronstråd och täckte hela det 190 tunnland stora stationsområdet.
För gnisttelegraferingen användes två elmotordrivna generatorer, Trollhätte Kraftverk stod för elförsörjningen. Stationen hade även reservkraftanläggning med ångturbiner.
Sändarnas effekt var på 80 kW resp. 8 kilowatts effekt av märket Telefunken. Stationen tas i bruk 1917. Läs även Tage Rosells skildring om Karlsborgs radiostation

1917 - Långvågsstationen i Karlsborg med gnistsändare för telegrafi togs i bruk. (Europas väckarklocka) H Bredow och A Meissner gör försök vid västfronten med rörsändare och mottagare, även musiköverföringar. (Rundradions förelöpare). Tyskland bygger ett radionät för hemortens skydd vid luftanfall. Under de stora slagen i Frankrike är jordtelegrafi ofta det enda kommunikationsmedled. Pejlanläggningar för uppsökande av fientliga anläggningar sätts in. Telefunken bygger en storstation i Kreuznach för härens överkommando. Telefunken bygger även en stor mottagarestation och försöksändare på Java, i Chapultepec i Mexiko och Funabashi i Japan. Rörmottagare med återkoppling för mottagning av omodulerade sändare. Vid Förenta Staternas inträde i kriget tas Telefunkenstationerna i Sayville i beslag.
Amerikatrafiken går direkt till stationerna i Mexiko och Colombia.
E C Wente, England uppfinner kondensatormikrofonen

1918 - Sveriges första telefonisändare anlades vid Vaxholm radio och förde den 8 okt. 1919 korrespondens med zeppelinaren "Bodensee" som då var på väg mellan Berlin och Stockholm.
Vid amatörradioverksamheten och de privata radiostationerna för broadcasting-systemet i USA spred sig "rundradiorörelsen" till Europa.
Sändningar från Nauen tas emot vid antipoden (Nya Zeeland). Prof. Ferdinand Braun avlider 68 år gammal i USA. Stor ramantennmottagareanläggning med högfrekvensförstärkare i Geltow nära Potsdam. H Rukop konstruerar det första vattenkylda sändarröret.
Kriget slutar.

1919 - Telegrafverket erhöll genom kungligt beslut ansvaret för uthyrning av radiostationer till handelsfartyg.
Radiotelegrafi- och nyhetstrafiken över Atlanten återupptas mellan Nauen och New Brunswick efter följande mottagna fråga: "Will you accept commercial business messages from USA?"
Nederländernas regeringar beställer storstationerna Kootwijk i Holland och Malabar på Java med maskinsändare.
Högfrekvenstelegrafi och -telefoni införes på telefon- och kraftledningar.
Rampejlare med hjälpantenn utvecklas.
D v Mihaly överför trådlöst (4-5 km) skuggbilder av saxar och tänger i arbete.
En radioavdelning bildas i tyska postministeriet. Chefen H Bredow håller ett föredrag, som sänds ut via en rörsändare "Rundradio åt alla".

1920 - Königs-Wusterhausen försöksänder nästan dagligen tal över ljusbågssändaren (5kW). Sändningarna tas emot 2/2 i Moskva och 17-9 i Sverige, 22/12 i Sarajewo, 23/12 i Luxemburg och Holland och 31/12 i England. God mottagning rapporterades från hela Europa.
Ökad sändning av väderleksrapporter.
I USA tillverkas 5000 rör per månad, i juni 1921 20 000 rör. Superheterodynmottagare får där allt vidare utbredning.
Amerikanska radioamatörer bevisar att korta vågor (under 200 m) är användbara för distanskommunikation.

1921 - Telefunkens pejlare med vridbar ramantenn för sjö- och luftfartsnavigation kommer till allmän användning.
Den första radiosändningen av en opera, "Madame Butterfly". Två mikrofoner på scenen, två i orkestern. Arrangör: C Lorenz AG.
Rundradio för underhållning föreslås i Tyskland. Firmor och statliga institutioner i Tyskland bygger en enhets-radiomottagare för mottagning av näringslivets trådlösa informationssändningar. Dessa sändningar infördes den 1 okt. 1922 och distribuerade nyheter av intresse för näringslivet. 1924 hade denna nyhetstjänst 1800 abonnenter.

1922 - Telegrafverket och Svenska Radiobolaget etablerade försök med rundradiosändning i Stockholm.

1923 - Den 15 okt. 1923 påbörjades rundradiosändningar i Tyskland.
Berlins rundradiosändare (0.25kW) på frekv. 750 kHz startar den 29/10.

1924 - Den första reguljära trafiken på 70 meters bandet mellan Tyskland och Argentina.
10 nya rundradiosändare tas i bruk i Tyskland och gnistsändarna ersätts ned rörsändare.
Trådlös telefontrafik med fartyg. Zeppelinaren ZR III flyger till USA, har installation av radiopejlanläggning och rörsändare.
Serietillverkning av rör med oxidkatod påbörjas. Detektormottagare utan förstärkare får hemmabyggas i Tyskland, tidigare statlig kontroll upphävs.
Långvågsstationen i Grimeton med Alexanderson-sändaren för trafik med USA togs i drift.

1925 - AB Radiotjänst första program sändes den 1 jan. Telegrafverket hade detta år fem sändarestationer i drift. Privata radioklubbar bildas, mellanvågssändare byggs för utsändning av Radiotjänsts program. Den sista av dessa privata sändare(Jönköping) nedlades 1950.
Oliver Heaviside, 75 år, avlider. Heavisidesskiktet är uppkallat efter honom. Han framförde teorin att radiovågors utbredning skedde genom reflektioner mot ett ledande skikt i den övre atmosfären (80-100 km höjd).
Rör med toriumkatod börjar användas i mottagare. A Esau telegraferar på 3 meters våglängd över en distans av 40 km. Kvartskristallers egensvängningar börjar utnyttjas för frekvenskontroll.
Dieckman patenterar ett "fotoelektriskt bildanalysrör för televisionen". Reiss- mikrofonen , "sockerbiten", undantränger kolkornsmikrofonen. Den första internationella våglängdsplanen fastställdes och i slutet av året fanns det i Tyskland 435 000 industritillverkade radiomottagare och 500 000 amatörbyggda.

1926 - Amerikanerna Breit och Tuve använder radar för första gången för att mäta tiden för ett radioeko från jonosfären. Nätdrivna radioapparater finns nu på marknaden. Bromsgallret uppfinnes.

1927 - Motala långvågsstation på 30 kW tas i bruk. Effekten ökades 1935 till 150 kW. De första fältstyrkemätningar utfördes på Motala långvågsstation. Rundradiomuseum finns i Motala
Internationella radiotelegrafkonferens i Washington där man fastställde den första egentliga frekvensfördelningstabellen (10kHz-23MHz) samt bildade CCIR.
Nauen får ett antal kortvågssändare på 20 kW. Radiotelefontjänst London - New-York, radiostationer för räddningsbåtar införes. TV-överföring New-York - Washington, 2500 bildpunkter, 17.7 bilder/s. Kortvågsmottagare för högfrekvensförstärkning. Rundradiomottagare med skärmgallerrör och dynamiska högtalare slår igenom.

Källor:
Radio, Radioamatören, Erwing Muller-Fisher, Internet m.fl.

Copyright © 1996-2014 www.samlaren.org